Varför är det så svårt att säga hejdå?

Dagen började med att vi gjorde klart inverteringen och vi förberede även för rean. Det gick bra och det kommer vara en del bra fynd. Sen har det bara varit en ända lång väntan på att klockan ska bli åtta på kvällen. Vad har vi väntat på, ja inte något roligt. Min yngsta son ska åka hem igen till Norrköping till sitt lilla studentrum, nu var julen slut. Man kan tycka att man borde ha lärt sig för jag har vanan sen tidigare, men det är lika svårt varje gång. Jag vet även att han är så dålig på att höra av sig, så vi ses väl till påsk. Så ni därute som har små barn, njut för tiden går så fort snart står ni där och vinkar adjö vid tåget. För mig är det tredje gången, först åkte den äldsta till Lund och sen åkte nr två till Halmstad.  Sen kommer dom tillbaka och sen åker dom igen. Som jag brukar säga man klipper av navelsträngen och sen sätter man på navelsträngen och sen av och på osv. Det är klart att det är roligt att se att de utvecklats, men det är ändå jobbigt att säga hejdå. Nu går jag bara och väntar på att den äldsta ska lämna hemmet och han vill till England.Så vi får se var han hamnar, det beror på var han hittar ett jobb. Det är dock kul att h har fått en lgh i Sundbyberg och att min dotter flyttar snart till Jakobsberg. Så jag har två barn som jag kan umgås med. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *